Jag kunde inte hålla mig…

…så den 30 september bär det av till Nottingham där jag och Lisa ska se Shane Filans Love always tour. 


Jag har ju sett varenda turné Shane gjort, både som soloartist och i Westlife, och det är ju alltid så grymt jäkla bra. Jag kan helt enkelt inte missa det! Det är dock samma arrangörer som sist och så länge de är inblandade köper jag inget meet & greet. Var så mycket av deras dumma regler (som ändrades senare under turnén men det hjälpte ju inte mig) som förstörde upplevelsen så det gör jag inte om. Dessutom har jag väl inte riktigt råd när jag lever på föräldrapenning. Men en helg i Nottingham och en konsert ska jag ändå lyckas skrapa ihop till så får Eskil spendera den helgen med sin far <3

Album 3

Håll i hatten för här kommer en riktigt glad nyhet! Underbara, fantastiska Shane Filan håller på att spela in sitt tredje soloalbum. Jag längtar såklart som en tok och vill helst höra det nu, eller typ igår. Jag har inte sett något om något releasedatum än men kanske i höst? Eller vad ska vi gissa? Jag hoppas i alla fall på ett album lite mer åt hans första albums håll snarare än ett med bara ballader, så tillvida att inte varenda låt håller samma klass som Effortlessly You, då kan han få sjunga precis hur många ballader han vill.

P1010189

De tre bästa händelserna 2016

Eftersom 2016 sen några dagar tillbaka är helt slut tänkte jag göra en liten kort sammanfattning av de tre bästa grejerna som hände under året. För även om året började riktigt tufft blev det på flera sätt ett helt fantastiskt år för mig. 

3. Nicky Byrne kom till Stockholm

I maj var Eurovision i Stockholm och i och med det även Irlands bidrag, före detta Westlife-medlemmen Nicky Byrne. För mig som har älskat Westlife sen 1999 och fortfarande gör var det här såklart helt fantastiskt. Både att få träffa honom igen och att se honom live på Globen. 


2. Ben Montague spelade på min 30-årsfest 

Att få en privat spelning av en av sina favoritartister i födelsedagspresent av familjen toppar nog det mesta. Så jäkla häftig upplevelse!!


1. Eskil

Det är fortfarande drygt två månader kvar innan han är här men den här lilla killen som sparkar inne i min mage är verkligen det bästa som någonsin har hänt mig. Jag är så otroligt glad och tacksam att jag får uppleva det här och längtar så mycket till att få träffa honom och allt jag kommer att få uppleva tillsammans med honom. 

Ben Montague, 3 december 2016, Sneaky Petes Edinburgh 

Samma dag som jag plussade med Eskil köpte jag en konsertbiljett till Ben Montague i Edinburgh, den sista konsertresan på ett tag. Eftersom biljettpriserna och även VIP-priserna för att se Ben är så pass låga köpte jag såklart även VIP. 

Det första som hände var när Ben öppnade dörren för att släppa in oss på VIPen. Tog typ en sekund innan han såg min gravidmage och sprang fram mot magen samtidigt som han sa ”look at you!!”. Så rolig reaktion! Väl där inne sjöng han Runaway, Haunted samt We start over som han gjorde tillsammans med förbandet Charlie Grant (grymt bra förband för övrigt!!). Sen blev det lite prat, autografskrivande och foton. Ben tyckte för övrigt att vi skulle döpa Eskil till Ben haha


Konserten var såklart bra, det var ju Ben, men tyvärr måste jag nog säga att det var den sämsta konserten jag sett med honom. Dels var den lite väl kort för min smak och dels la Ben för mycket fokus på något partygäng som jag tror inte visste vem han var utan bara ville supa och höra honom spela covers. Blev bara två covers och efter dem sa han i och för sig ifrån och spelade Haunted för oss som faktiskt var där för att höra hans musik. 





(Min kamera har gått sönder så det blev ett gäng mobilbilder)

Blev en liten pratstund både med Ben och Charlie efter konserten och när de flesta hade gått bjöd Ben på en extra låt – My father said.


Det här vill man ju inte missa

Vaknade i natt av att min hals gjorde så ont att jag inte visste var jag skulle göra av mig själv. Beslutade där och då att inte åka till jobbet och även om jag haft korta perioder under dagen då jag mått helt ok har jag även varit så slut att det känts ansträngande att ligga blixt stilla i soffan med ögonen stängda. Dock håller de ju fortfarande på att renovera vårt badrum så för att få någon ro har den där soffan varit den hemma hos mina föräldrar. Så glad att de bor så pass nära men så opraktiskt att bli sjuk just nu. 

En riktigt bra nyhet under dagen var i alla fall när Robbie Williams släppte sina turnédatum. Den 29e juli kommer han till Stockholm och planen är väl kort och gott att Simon och Eskil får ha killkväll den kvällen (vilket gjorde mig både tårögd och avundsjuk tills jag insåg att de ju inte ens kan ha killkväll om jag är hemma). Så biljetter ska inhandlas, vet inte vem jag ska gå med än, så hoppas vi att det funkar när det väl är dags. 

Sabina Ddumba – Homeward Bound

Nu var det alldeles för länge sedan jag bloggade om något musikrelaterat, men när det släpps ett riktigt bra album måste jag ju bara tipsa om det! Så om du inte redan har hunnit lyssnat på Sabina Ddumbas debutalbum tycker jag att du ska passa på att göra det här nedan för det är rakt igenom fantastiskt.

P1000747

A new day has come

Det är ju såklart inte bara vi vanliga dödliga som kan behöva göra IVF för att bli gravida, även Celine Dion har gjort en hel del försök. Vad jag har förstått handlar hennes jättevackra låt A new day has come om hennes son när de äntligen hade lyckats, vilket jag antar att folk i största allmänhet inte har någon aning om.

Den nionde juli i år, dagen då jag plussade, publicerade jag ett blogginlägg som endast innehöll en youtubevideo med den låten. Exakt ingen verkar ha fattat hinten, vilket jag visserligen hade räknat med. Hade jag trott att någon skulle förstå hade jag nog inte vågat publicera det. Men det var mitt sätt att skrika ut min lycka utan att egentligen säga någonting.

 

Mr Williams

Det här med att Robbie Williams kommer till Stockholm nästa vecka. Förstår ni hur mycket jag verkligen vill gå? Är ju inte alls säkert att jag kommer kunna gå på hans kommande turné (beror såklart på när och var men jag har inte direkt några högre förhoppningar) så det här kanske är min enda chans att få se honom live på länge. 

Niall Horan – This Town

Hardcorefansen hade kanske stenkoll på det här men för mig kom det som lite av en överraskning när Niall Horan igår släppte en solosingel med namnet This Town. Kul! Till en början kändes det som en riktigt bra låt men efter ett tag kom jag på mig själv att sitta och vänta på att låten skulle komma igång, vilket den faktiskt aldrig gjorde. Så helt ok bra kan vi väl säga att jag tycker att den är. Vad tycker du?

 

Ronan Keating, 24 september 2016, O2 Apollo Manchester 

Jag visste självklart att Ronan Keating var bra live, men eftersom det är ett antal år sedan jag såg honom live hade jag glömt bort fullt hur bra han faktiskt är. Eller så har han blivit så mycket bättre sen sist!



Redan från första stund var det helt fantastiskt. Han sjöng både gamla självklara låtar, som till exempel When you say nothing at all och Life is a rollercoaster, och en massa nya låtar. Ibland med sin gitarr och ibland utan. Dessutom slängde han in några otippade låtar som My one thing that’s real och en av mina favoriter under kvällen som han, efter att han bett förbandet Metaxas att komma ut på scenen och sjunga med honom, introducerade som en helt ny låt som de skrivit tillsammans för bara minuter sedan. Sen börjar de spela Baby can I hold you, en låt som Boyzone gjorde en cover på redan 1997 och som först gjordes av Tracy Chapman 1988… Underbart kul!


Efter konserten var vi rörande överens om att det var en fantastisk konsert som fick fem av fem i betyg! Samtidigt kände jag att det ändå fanns något minimalt som fattades (här är vi kräsna haha!) och kom tillslut fram till att det nog bara är så att Ronan gör sig bättre på större arenor. 


Med sina två döttrar + kompis