Ny blogg

Jag har sen en tid tillbaka tänkt att jag ska blogga någon annanstans än här och ikväll tog jag äntligen tag i saken. Nu mer finns jag således här:

annamopp.vimedbarn.se
Hoppas ni vill följa med dit! <3

Han är ju så snäll

Fyra dagar kvar. Tre arbetsdagar och en speldag, sen har Simon semester och vi får sällskap om dagarna. Jag längtar! 

Jag har en riktigt dålig dag idag där jag känner att jag inte riktigt orkar med, att vi bara måste ta oss igenom den här dagen. Jag känner mig som världens sämsta mamma som ibland tycker det det är riktigt jobbigt och det blir ju inte bättre av att jag hela tiden får höra hur snäll Eskil är. Att han är snäll borde väl innebära att det här skulle vara en walk in the park för mig? Men det är det inte. Det är så galet jäkla tufft, mycket tuffare än jag hade kunnat tänka mig. Tänk då om han inte hade varit ett snällt barn. Hur hade det gått då?

Eller kan det kanske vara så att han inte är precis så snäll och lättsam som alla tror? Kan det kanske vara så att jag är den enda i hela världen som helt på egen hand tar hand om honom medan Simon är långa dagar på jobbet. Kan det vara så att alla som bara är med honom under några timmar faktiskt inte ser hela bilden? Att han i början av sitt liv hade så ont i magen att han skrek och skrek och skrek och att han nu efter någon vecka där allt var bra har kommit in i en period då han gnäller och skriker mer än han busar och är glad? Eller är jag bara världens sämsta mamma?

Midsommarhelgen 

Vid lunchtid i fredags åkte vi hem till mina föräldrar. Båda mina syskon, lillebrors tjej och min faster med familj var där och vi åt massor med sill och annan god mat. Sen blev det jordgubbstårta och den sedvanliga diskussionen om höger- och vänsterhänta tårtspadar, en never ending story.


På kvällen åkte vi vidare till A och B för grillning och firande med vänner. Eskil somnade för natten i deras soffa redan klockan sju men sov ändå bra resten av natten. 


På midsommardagen firade vi vår femåriga bröllopsdag med middag och en hotellnatt. Eskil sov hos sin mormor och morfar och det hade gått hur bra som helst. Jag saknade honom som en tok men samtidigt var det mysigt att bara vara jag och Simon några timmar. 

När vi gifte oss hade gästerna skrivit lite olika meddelanden på rosa post-it lappar och lagt i en trälåda. De lapparna läste vi igår. Det var allt ifrån lyckönskningar till löften om middagsbjudningar och ”nu kommer myggen in, jag stänger dörren!”. Superkul att läsa!

En kopp kaffe

Torsdag morgon och imorgon är det midsommar. Ser framför allt fram emot att Simon är ledig en extra dag i och med midsommar då jag varit helt galet trött hela veckan. Varför förstår jag inte riktigt då Eskil sovit ca 21.00-06.30 varje dag (OBS! Jag jinxar inte och säger att han sover så, bara att han sovit så), vilket ju gett den här mamman en hel massa sammanhängande sömn. Men trött är jag och idag har jag till och med tagit en kopp kaffe. Det mina vänner händer inte ofta! 

Just nu har lillemannen somnat i sitt babygym. Kaffet gör att jag inte kan passa på att sova samtidigt men efter att ha borstat tänderna och startat diskmaskinen sitter jag i alla fall i soffan och bara slappar. Ska inte göra någonting vettigt alls förrän han vaknar för även om jag inte kan somna kan jag ju försöka vila lite i alla fall. 

Äntligen jordgubbar

Hejsan hoppsan. Ligger just nu i sängen och nattar Eskil. Vi har kommit så långt i kvällens nattning att han sover och jag ligger kvar med billjud på telefonen en stund för att se att han inte ångrar sig och vaknar. Undertiden är det ju ett alldeles ypperligt tillfälle att passa på att blogga lite. Speciellt eftersom jag hör Simon plocka disk där nere, jag vill ju inte störa (läs: tycker det är en perfekt fördelning att han plockar disk medan jag bloggar).

Så vad har vi gjort de senaste dagarna? Idag har vi mest suttit inne eftersom Eskil och värme inte riktigt funkar ihop men igår kväll var jag ute på middag med några vänner, en födelsedagspresent från min lillasyster. Det var så roligt och antagligen välbehövligt att få komma bort någon timme och maten var dessutom jättegod!


Förresten var min mor och min bror här en stund idag. Vi åt glass och jordgubbar, årets första jordgubbar för min del och det var ju alldeles galet gott! Lillebror vågade sig till och med på att hålla i Eskil en stund, framsteg!

Fem saker du inte visste om mig

  1. Jag älskar gräddfil! Har jag inget vettigt att använda gräddfilen till funkar det alldeles utmärkt att ha bara den och lite salt på en rostmacka.
  2. Jag har sweet chili sås på köttfärssås och spagetti. Bästa kombinationen!
  3. Jag tycker det är så vidrigt äckligt att kräkas att jag kräks, vilket ju gör att det aldrig tar slut när det väl har börjat. Definitivt något att undvika i största möjliga mån alltså!
  4. Jag har en gossedjursnoshörning vid namn Evert liggande i min översta nattduksbordslåda.
  5. Jag har exakt noll koll på vad karaktärerna i Star Wars heter och har därav döpt om dem som sitter som klistermärken ovanför Eskils skötbord. Tyvärr har jag glömt alla hittepånamn utom Rut och Knut också. 

Kort hyllning till babysittern

Nu har hushållet varit med babysitter i fem dagar och jag är såld! Herre min get vilken bra grej! Eskil är i princip alltid nöjd i den, den är superenkel att flytta mellan rummen och jag kan få lite saker gjort medan han sitter där och sprallar. Idag har jag ätit frukost, ätit lunch, provat gamla kläder för att se vad som fortfarande passar och packat upp en matleverans medan han suttit där. Såklart inte allt i ett streck men babysittern i kombination med att Eskil de senaste dagarna varit på mycket bättre humör än tidigare gör nog att idag kvalificerar sig in som bästa föräldralediga dagen utan övrigt vuxet sällskap hittills. Och det är minsann inte dåligt ska ni veta!

Mors dag

Idag är det alltså mors dag igen, min första, och jag vet inte riktigt vad jag känner för den här dagen. Dels har vi aldrig firat vare sig mors eller fars dag under min uppväxt men framför allt har den här dagen varit en jobbig dag för mig de senaste åren i och med barnlösheten. Det blir så hysteriskt på något sätt, framför allt i sociala medier, också sitter man där och åter igen blir påmind om vad man inte har. Så trots att jag i år har min älskade lilla Eskil och får äran att kalla mig mamma så känner jag mig inte alls redo att bli firad, åtminstone inte i år men kanske inte sen heller. Jag klarar mig bra utan den här dagen. Då känner jag mer för ofrivilligt barnlösas dag som var igår. Tyvärr hann jag inte blogga något igår men uppmärksammade det i alla fall på instagram. 

Hipp hipp hurra!

Norges nationaldag är här och dagen till ära fyller jag 31 år. Förutom förra året, när jag fyllde 30 och fick en privatkonsert på festen, känns det bara mer och mer meningslöst att fylla år. Lite som att ”jahopp, då har det gått ett år till”.

Dagen till ära har Eskil tagit en lång tupplur efter lunch så jag har hunnit fixa iordning huset till någorlunda representabelt tillstånd inför kvällens födelsedagsfika. Finns helt klart mer saker jag kan fixa men nu ser det ok ut och eftersom han sover ska jag slappa/sova nu (och därmed bastu!).

En torsdag

Sitter just nu med en sovande Eskil i knät och kollar på Real housewifes of new york (eller vad det nu heter). Inte direkt mitt favoritprogram men jag når inte fjärrkontrollen och vill inte råka väcka lilleman. Snart måste jag väl lyfta honom till nestet om jag ska kunna gå och värma lunch men förhoppningsvis har han ju somnat lite djupare tills dess. Dessutom är det ju faktiskt riktigt mysigt med sovande bebis i famnen när man inte känner att det är något annat man borde fixa med just då. 


Igår var vi på bvc för tvåmånaderskontroll och rotavaccin. Lillkillen väger nu 6340g och är 61cm lång… och hade jätteont i magen och skrek hela eftermiddagen/kvällen igår så han har väl lite sömn att ta igen nu. Jag var förresten till vårdcentralen imorse för att kolla upp om jag kan sluta med levaxin, håll en tumme! Och om en dryg timme ska vi på promenaddejt med en granne och hennes son som bara är någon vecka äldre än Eskil. Jättekul för mig att få träffa en annan vuxen såhär när man mest bara är hemma om dagarna och om småkillarna blir vänner sen vore det ju toppen med tanke på att vi bara har en liten gräsmatta mellan våra hus.