Förlossningsberättelse

Varning för långt inlägg som krävde många tårar att skriva! Även då varning för att det inte var en lätt förlossning så läs inte om du endast vill läsa om peppande drömförlossningar. 

Måndag 13 mars (vecka 39+3)

Under eftermiddagen hade jag ett helt vanligt besök hos min barnmorska där det konstaterades att Eskil hade ökat rejält från sin kurva och hade en beräknad vikt på 4500g. Ett besök på specialistmödravården bokades till dagen efter för att besluta om hur länge jag skulle få gå över tiden. Det här besöket blev dock aldrig av för strax efter att jag hade gått och lagt mig på kvällen, någon gång mellan 23 och 00, startade de första värkarna. 

Tisdag 14 mars (vecka 39+4)

Jag började testa att klocka värkarna som till en början var rätt oregelbundna. Simon sov en stund men strax innan tre väckte jag honom så att han fick hålla mig sällskap och hjälpa mig att klocka värkarna som nu var regelbundna och gjorde betydligt ondare än de första. Klockan 03.13 ringde vi förlossningen som tipsade om alvedon (som jag redan tagit och inte fått någon hjälp av) och en varm dusch eller bad (det var jätteskönt att duscha magen men vi har ju så dåligt med varmvatten så det blev tyvärr en väldigt kort dusch) men att vi var välkomna in så snart vi ville. En timme senare ringde vi upp dem igen men deras telefon hade blivit knäpp och inga signaler gick. Tror vi försökte ringa dem 5-6 gånger utan att det funkade och övervägde då att åka in utan att meddela dem, men sen lyckades vi få tag på dem genom att ringa nån typ växel som kopplade oss. Jag var nästan övertygad om att vi skulle bli hemskickade men jag hade öppnat mig fem cm, tappen var helt utplånad (var så stolt över mig själv!) och klockan 05.15 blev vi inskrivna. 

Vid sextiden började jag ta lustgas vilket var helt underbart! Simon hjälpte mig att hålla reda på när en värk var på väg och det funkade så bra! Klockan 6.56, strax innan personalbyte, var jag fortfarande bara öppen 5cm så de gjorde så att vattnet gick och då blev även värkarna starkare. Flyttade mig till en pilatesboll vilket även det kändes jättebra. Mer smärtlindring behövdes dock så jag beslutade mig för att jag faktiskt skulle våga mig på epidural (är stickrädd och just epidural var det jag var rädd för inför förlossningen av just den anledningen). Det gick dock över förväntan och efteråt var jag sååå glad att jag vågat. Värkarna gjorde betydligt mindre ont även om jag några korta sekunder ändå ville ha lustgasen för att ta mig igenom de värsta värkarna. 

Efter första påfyllningen av epiduralen började mina ben domna bort. Det hjälpte fortfarande mot värkarna men mindre och mindre för varje påfyllning. Det var som att allt smärtlindrande hamnade i benen istället för i livmodern. Det gjorde att jag ganska snart inte alls kunde använda mitt högra ben och att flytta mig från sängen och ändra position blev en omöjlighet. Det gick inte heller tillräckligt snabbt. Jag var helt öppen vid elvatiden men Eskil ville inte sjunka ner. Jag fick dropp för att få starkare värkar och Simon fortsatte hjälpa mig med när det var dags för lustgasen. Ungefär så här långt har jag koll på vad som händer. Kommande timmar av förlossningen har jag bara svaga osammanhängande minnen av så det mesta har jag antingen fått berättat för mig eller läst mig till. 

Jag fick värkstimulerande dropp för att få starkare värkar men värkarna blev bara tätare och under de kommande timmarna minns jag egentligen bara hur jag låg och kved av smärta medan det till och från kom och gick folk ur rummet. Vad de egentligen gjorde eller sa vet jag inte om jag inte läser om det. Efter ett tag hade de i alla fall beslutat att jag inte fick äta eller dricka något ifall det skulle bli kejsarsnitt men vad jag har förstått ville de försöka få till en naturlig förlossning ett tag till. Det gick så långt att även Simon var helt förstörd och fick ryta ifrån till dem att det faktiskt inte gick längre, att jag inte hade någon som helst ork kvar.

Klockan 16.00, nästan elva timmar efter att vi kom in till förlossningen, tas beslutet att det blir ett kejsarsnitt och det värkstimulerande droppet stängs av. En stund senare rullas jag, livrädd och lite mer vid medvetande, mot operationssalen och klockan 17.00 börjar dem. Fyra minuter senare, klockan 17.04, föds vår älskade lilla Eskil som skriker direkt han kommer ut. En liten stund senare får vi äntligen se honom, världens finaste lilla (stora) kille som vägde hela 4700g och var 54cm lång <3


(Bild tagen på uppvaket)

blogstats trackingpixel

Vår lilla Eskil

I tisdags eftermiddag, den 14 mars (vilket var exakt den dagen Simon hade gissat på), tittade vår älskade lilla Eskil ut. Fast med sina 4700g och 54cm var han inte direkt så liten. 


Vi är fortfarande kvar på Danderyd (för min skull, Eskil mår bra) men mår ändå rätt ok nu. Skriver mer så snart både tid och ork finns.  

blogstats trackingpixel

Inte alls min dag

Gårdagen hade kunnat vara så bra! Solen sken och lillasyster var här för att fota mig och Simon så här sent i graviditeten (det var för övrigt precis lika obekvämt som sist men samtidigt kul att ha lite bilder från den här tiden). Det var så härligt att vara ute en stund också!


Det som var mindre bra, faktiskt inte alls bra, var det som gick sönder. Det började redan innan syrran kom förbi. Jag skulle sminka mig lite, vilket jag inte gjort sen nyårsafton, och inser att vissa av grejerna i toalettskåpet fastnat antingen på hyllan där de stod eller i skåpväggen bakom. Det visade sig att en hårspray läckt och sen torkat in så pass att när jag tog lös grejerna följde skåpväggens färg med. Jättekul framför allt med tanke på att vi renoverade badrummet i december och skåpet alltså är helt nytt. Bara att måla och hoppas att det inte syns allt för mycket. 

Som om inte det vore nog skulle jag och Simon på eftermiddagen åka och köpa lite snacks till Melon men när han vrider om nyckeln vägrar bilen starta. Det verkar som att batteriet laddat ur så medan Simon går till affären ringer jag pappa som är snäll och kommer förbi med nån bilbatteriladdare och startkablar. Tyvärr vill bilen ändå inte starta vilket såklart ger mig en aning panik. Dels vill jag verkligen inte lägga mer pengar på idiotbilen men framför allt kan ju förlossningen sätta igång när som helst och även om vi såklart kan ta taxi vill jag verkligen att bilen ska fungera just nu. Simon ringer hur som helst bärgare som får ta bilen till en verkstad men lyckligtvis får bärgningskillen igång bilen!! Nu hoppas vi bara att den ska fortsätta fungera…

blogstats trackingpixel

Gravid vecka 40

Vecka 40 är här, 39 + 1 för att vara precis och alltså fem dagar kvar till han är beräknad. Just idag känner jag mig (än så länge) rätt pigg. Jag har under den andra halvan av natten sovit bättre än på mycket länge och dessutom skiner solen ute men visst är jag rätt less också. Han får ju gärna komma nu. 

Igår var vi ut och åt middag med min lillebror som var nere i Stockholm och hälsade på samt resten av min familj. Lillasyster tog en bild på mig där jag verkligen ser ut som en barbapappa. En väldigt trött sådan. 

blogstats trackingpixel

God morgon fredag

God morgon! Jag halvligger/sitter just nu i sängen och försöker bestämma mig för om jag ska slumra om en stund trots att sängen just nu inte är speciellt skön eller om jag ska kravla mig ur, ta en dusch, äta frukost och sen ta en tupplur på den betydligt skönare soffan om det fortfarande behövs. Alternativ två verkar ju bättre men då måste jag ju ta mig ur sängen och det är tyvärr inte så lätt när man är höggravid och madrassen är alldeles för mjuk. 

I övrigt har jag tre planer för idag (förutsatt att inte Eskil vill titta ut men det tror jag inte):

  1. Vattna blommor
  2. Köpa häftstift
  3. Äta middag med min bror (mfl) som är nere i Stockholm den här veckan 

Bjuder på en magbild i konstig vinkel från igår (38+6) och önskar er en bra fredag!

blogstats trackingpixel

Inte bara ett förråd längre

Det första rummet man ser när man kommer upp för trappen till andra våningen i vårt hus har mestadels använts som avlastningsyta. Det står en gästsäng där inne som använts några gånger men främst har vi antingen hängt tvätt på tork eller ställt in grejer vi antingen inte vet var vi ska göra av eller grejer som förr eller senare ska upp på vinden där inne. Ett oerhört praktiskt men väldigt fult och tråkigt rum med andra ord. 

Nu när vår lilla familj äntligen ska utökas kommer rummet så småningom istället bli Eskils. Planen är att han sover inne hos oss till en början men vi har ju redan lite grejer som är hans och jag har hamnat i det där berömda boastadiet där jag bara måste fixa och dona inför hans ankomst så rummet har nu börjat ändra skepnad så smått. Gästsängen kommer få stå kvar tills dess att han ska flytta in där men den andra halvan av rummet har börjat få lite möbler och jag har köpt gardiner (kors i taket!) och lite annat dit in. Ska visa mer ordentligt när allt är på plats men här kommer en liten sneak-peak på hur det ser ut just nu. 


Hyllan råkade dock ut för en mindre olycka, som förhoppningsvis inte alls kommer synas sen, så tills målarfärgen jag fick dutta på har torkat ligger rumsfixningen på paus. 

blogstats trackingpixel

Två tredjedelar av oss är redo

Idag har jag och Simon, förutom att titta på en massa längdskidåkning, byggt ihop barnvagnen vi köpte redan i oktober. Den har sen dess stått uppe på vinden i sina påsar och lådor och fick komma ner igen igår. Likadant med babyskyddet som vi även det har fixat med idag så att det är på plats i bilen. Känns smått overkligt att det ska komma en liten plutt och använda de grejerna men vi är så redo! Det är bara han som ska bli redo nu också och det vet vi ju inte när det blir. Satt för en stund sedan och planerade veckans middagar och för varje rätt jag skrev upp hoppades jag att vi inte skulle hinna äta den. Räknar verkligen inte med att han ska komma tidigt men hoppas kan man ju alltid och som sagt, vi är redo!

blogstats trackingpixel

Gravid vecka 39

Vecka 39 är här och det är nu ungefär två veckor kvar till beräknad födsel. Vi har även fått ett datum för när han absolut kommer vräkas om han inte vill komma tidigare, vårat lilla marsbarn <3

Jag var hos barnmorskan i onsdags, det blir ju ganska många besök där så här mot slutet, och allt såg bra ut. Magen följer sin kurva, bra blodtryck, inget protein… ja helt enkelt bra rakt igenom. Sen mår jag väl inte helt hundra bara för det men det är väl förväntat. Det är helt enkelt jättetungt nu, mina höfter känns som att de ska trilla av och sömnen är bara ett skämt. Hade hoppats på att sova bättre på Simons lite hårdare madrass men tyvärr gör det ingen skillnad. 

Den här helgen ska vi försöka fixa lite här hemma. Viktigast känns väl att få babyskyddet på plats så vi tar oss hem ordentligt från BB när det väl är dags för det men ska även bygga ihop skötbordet och vagnen så att det är klart. 

blogstats trackingpixel

Mars är här

Mars, månaden då vi kommer att bli föräldrar, är här! Dessutom är det min första föräldralediga dag som i tur och ordning har spenderats med följande:

  • Vakna av Simons sjuttioelva alarm efter en natt med knappt någon sömn 
  • Tagit en så lång dusch vår varmvattenberedare tillåter (dvs tvätta det som tvättas ska och sen njuta i ungefär en halv sekund)
  • Ätit frukost framför Nyhetsmorgon 
  • Tagit en välbehövlig tupplur i soffan och sovit sååå mycket bättre än i sängen
  • Slökollat TV
  • Tömt diskmaskinen
  • Ätit lunch framför Vinterstudion
  • Åkt in mot jobbet och på pendeltågsresan in tagit slut på månadens internetranson (tydligen har jag inte mer i mitt abonnemang än att det knappt räcker till en halvtimmes längdåkningstittande på play)
  • Lämnat jobbdator mm på jobbet och samtidigt passat på att säga hej och hejdå till de som var på plats
  • Åkt vidare till barnmorskan där allt som vanligt (tack och lov!) var bra och fick bland annat veta att Eskil fixerat sig
  • Åkt hem i krånglande kollektivtrafik och blivit så trött efter dagen att jag nästan började gråta av tanken på att gå de kanske 400 meterna mellan pendeltåget och vårt hus
  • Ätit pizza till middag
  • Tagit mig igenom den sista delen av en onlineprofylaxkurs med Simon där vissa saker verkade vettiga och andra bara allmänt märkliga (tex tror jag inte att jag skulle uppskatta Simons ansikte en halv centimeter från mitt medan han spänner ögonen i mig och klappar mig på kinderna)
  • Kollat på när Simon spelat gamla TV-spel
  • Kollat på Sverige-Australien i fotboll 

Imorgon hoppas jag på en lugnare dag men innan dess hoppas jag på en natt där jag vaknar max typ tre gånger. Håll gärna en tumme!

blogstats trackingpixel

Nu börjar föräldraledigheten 

Datorn är avstängd och autosvar är fixat. Nu börjar föräldraledigheten! Just nu känns det precis som vilken eftermiddag som helst i och med att jag ju har jobbar fyra timmar på morgonen men alldeles oavsett ska jag nu inte jobba på en hel massa månader. Känns både kul och konstigt. Planen fram till att Eskil kommer är sovmorgon, tupplurar, läsa böcker, slökolla på TV (framför allt längd-VM), barnrumsfix och ihopbyggande av vagn och skötbord. Det återstår väl att se hur mycket jag kommer njuta av de här första dagarna innan han kommer och hur mycket jag bara kommer önska och hoppas att det ska vara dags någon gång. 


Här nedan kommer förresten listan över vilka datum mm ni gissat på att Eskil kommer:

blogstats trackingpixel